Bloggfunderingar...
Hur kommer det sig?
Visst lite koder att fylla i, men hallå, såååå jobbigt är det ju inte!
Nä, nu är det hög tid för mig att lämna hemmet.
Skall gå bort till kontoret och få lite gjort där.
Semesterlugn
Det rabblas om paxade solstolar, sparkar i ryggstödet på flyget, dålig städning av hotellrummet, dyr öl i minibaren...
Pust, jag blir alldesel matt!
Men så hör jag också till de där sista tre procenten, som inte stör sig på något under semestern. Nä, för då kopplar jag av och har, just det, semester!
Jag tänder ett ljus...
Sen?
Jag vet att det är likadant för de flesta. Alla har att göra mest hela tiden. Tiden, den räcker liksom inte till.
Själv är jag (förhoppningsvis) snart klar med måstena för i dag. (Tvättmaskinen håller på att centrifugera nu) I morgon jobbar jag kväll, och skall hinna med bla. att svänga förbi kontoret innan. På onsdag jobbar jag till 16, sen har vi årsstämma kl.18. Vill inte tänka på när jag är hemma efter det... Torsdag, ja, då skulle jag varit ledig, men nu ville en arbetskompis byta, så jag får jobba till 15. Fredag, ja då är jag ledig: Frissan klockan 9.00, sen tror jag att jag har lite att skriva rent sen onsdagen. Så skall man väl försöka sig på att vara lite social och fira Valborg också. Lördag, Söndag o Måndag= jobb.... Ja, så fortsätter det.
Dit jag ville komma är att det är så tragiskt! Alla har så fullt upp att man inte hinner att göra roliga saker, umgås med sina vänner... Vilka det nu är, det är nästan bortglömt.
Vart är vi på väg?
Skall det vara så här?
För jag antar att det är fler än jag som bara väntar på "att bara, efter det där... då blir det lite lugnare". Och så blir det aldrig det!
En tröst?
Jag tror ingen som läser min blogg misstagit mig för att vara nykterist, men en sak kan jag inte fatta. Hur man kan "trösta" sig med alkohol??
Skulle jag vara ledsen, upprörd, arg eller irriterad så inte sjutton skulle jag må bättre av att dricka alkohol! Det förstärker ju bara sinnesstämningen man är i.
Alkohol för mig är något man dricker när man redan är på gott humör, och då tillsammans med andra. (Jovisst, ett glas vin ensam i badet är väl inte fel heller...) Inte skulle jag sätta mig ensam och deppig med en flaska vin. Då skulle jag ju bara må ännu sämre!
Nåja, det är ju jag det... Sandra är Sandra.
Va? Har ni inte hört det??
Dam-di-da-di-dam-di-dam!
På väg hem från jobbet så gick jag som vanligt och lyssnade på radio.
Då kom jag att tänka på "stereo-testerna" de hade förr...
Minns du?
"Min röst skall nu höras från vänster sida av rummet"
När slutade de med det egentligen?
Give it to me baby!
Tills ni hör av mig igen så vill jag att ni funderar på en sak...
Min blogg, vad är bra respektive dåligt med den?
Vad skall jag skriva mer om, och vad kan jag skippa helt?
Natti natti sweetiepies!
Bortskämda människor!
Jag har på P3 medan jag går här och städar.
Nu har programledarna gnällt oavbrutet i över en timma över snökaoset. Eller rättare sagt SJ/SL/Västtrafik som inte ser till att tåg, bussar, tunnelbana och spårvagnar går som de skall. Jag blir rent ut sagt förbannad!! Tittar inte folk ut genom fönstret? Vad tror de? Att det bara är att "skotta av lite" så kan tågen gå som vanligt? Att SJ på rent jäkelskap ställer in tåg och låter resenärer vänta?
På aftonbladets förstasida kan man samma dag läsa gnäll över tåg som satt sig fast ute i järnvägsnätet, och samtidigt folk som gnäller över att tågen inte går... vari ligger logiken? Förklara gärna för mig, för jag fattar inte!
Fattar inte folk att detta snöovädret är typ en "katastrof"? Det spelar ingen roll hur man förberett sig, det går inte att hålla snöfritt. Varken på järnvägsspår eller vägar.
Tror förresten inte att någon är beredd att betala de biljettpriserna den "beredskapen" hade kostat...
Jag och jobbarkompisen, som inte fick ut några bilar i lördags morse (Hon hade dessutom gått fast i en snödriva upp till armhålorna!) försökte då att få fatt i en taxi för att ta oss till jobbet. Det fanns inga, de hade kört fast med alla sina bilar. Alla bussar i regionen var också inställda i regionen. Så, ja, det var bara att knalla till jobbet, 2,5 km i snöstorm i motvind. Självklart hade vi stannat hemma om vi inte haft ett jobb med människor, som ju är beroende av att vi tar hand om dem. Endel andra på jobbet tod sig inte dit, och vi fick sitta och ringa in annan personal som bor närmare. Några som tagit sig dit, stannade kvar och sov på jobbet i helgen också.
men inte fan kan man gnälla över att t.ex bussarna inte går, eller att det är dåligt snöröjt! Alla gör ju så gott de kan!!
(Sen kan man givetvis ha åsikter om snöröjning, tågförseningar och annat när det är "normal" vinter.)
Så, nu har jag fått ur mig det värsta, åter till städningen.
Byte
En och annan ljuslykte-trofé har man väl hemma.
Och en jättefin och go´ filt från Jenssen i Skagen.
Men aldrig några väggfasta saker... direkt så.
Har du plockat med nåt kul hem från krogen?
Bästa trofén får en länk! =)
Han är så klok...
Vårdas ömt
Och visst är det det!
Det blir så lätt att man "inte hinner" träffas och umgås... tyvärr.
Men, alla måste ju äta middag. Så varför inte laga några extra portioner, och bjuda över några vänner. I all enkelhet alltså, inget extra jobb, utan bara samma mat som man ändå skulle haft ändå. Så mycket trevligare än att bara sitta ensamma var för sig och äta.
Vänskap skall man vårda.
Energi
Till stor del tror jag detta beror på bristen på solljus. Åtminstonde jag känner då att solen ger mig energi, och att jag tappar den under längre perioder med alltför tjockt molntäcke.
Kanske är det olika hur känslig man är... hur är det för dig?
Solljus på en liten burk, det skulle man ha haft!
Tänk på miljön!
Läste just i aftonbladet om hur man lätt hjälper miljön.
Lägg era värmeljuskoppar i aluminiumåtervinningen!
Ställ en tom konservburk under diskbänken att kasta dem i. Veckla ihop "kopparna" så tar de inte mycket plats.
Jag tänker göra det. Vem hänger på?
Det blir ju några värmeljus i veckan under vintern...
Regn på rutan
Grattis Postkodsmiljonären!
kommer ju bara ännu fler ringa och söka lyckan!
Det är alltid mörkast strax innan gryningen...
Rakad muff?
Om det är någon som är lite pryd av sig kan ni sluta att läsa här...
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
(Haha, inte det?)
Ni vet, när man skall upp i gynstolen, då brukar man ju alltid, förutom att ha hela och rena strumpor på sig och att vara nytvättad där nere, se till att muffen är rakad och ansad som sig bör. Eller hur?
Jag minns ännu hur det var, i alla fall för mig, förr. (Jag är ju liksom uppväxt på 70-talet då...) När man började krafsa med rakhyveln "down there", då ville man inte visa det för farbror/tant gynekologen!
Tänk så saker ändras.
Tja, det var bara det, en liten fundering liksom.
sjukt?
Jag har reagerat på att så många människor söker läkare titt som tätt.
Senaste exemplet var en kollega, som i söndags besökte akuten med sin som som hade feber. Bara feber, och inga särskilda andra symptom.
Min undran är då: Är det inte bättre att stoppa i ungen en alvedon och bädda ner honom i soffan med en film? (Det var ju ändå så det blev sen, efter besöket på akuten...)
Varför åka dit och smitta ner andra, kanske nedsatta människor?
Varför ta läkartid från de som mer behöver den?
Dessutom verkar det vara samma människor som "alltid" klagar över att man aldrig kan få en läkartid... fundera över ditt eget beteende då? Kanske det beror på alla som springer där i onödan?
Sen alla som kommer till läkare med en förkylning, och så blir de irriterade över att de inte "får någonting"!
Vad är det de vill ha?
Antibiotika? Det biter inte på virus, som en förkylning ju är, och de flesta bakteriella infektioner läker dessutom själva, utan antibiotika. Man kan gott vänta ett par dagar och se vartåt det bärkar.
Multiresistenta bakterier ("Mördarbakterier") har ökat lavinartat de senaste åren. Det är bakteriestammar som blivit resistenta mot de flesta antibiotika, just på grund av att läkare ofta har skrivit ut "i onödan".
Detta är min åsikt... vilken är din? Skall man ha rätt att komma till läkare när man har lust? Och skall man dessutom kunna kräva att "få något"?
Eller håller du med mig, skall man "spara" på läkarbesöken?
Vilken bloggtyp är du?
Kolla här vilken bloggtyp du är!
Själv finns jag inte med...
De har ingen kategori "lönnfet, avdankad, ointressant, småtrist tvåbarnsmamma från mellansvensk småstad"
Hur kan de ha missat den kategorin?
