Att slippa tänka
Jag måste ju ha nån tanke med mina inlägg, mer genomtänkt så.
Jag har ju ett syyyfte med min blogg"
Citat sambon.
Vad bra, då vet både jag och ni det nu, inga djupare tankar bakom mina inlägg alltså!
(Alltså, den här bilden letade jag upp efter han kläckt det där...)
Att uppföra sig!
Jag menar, jag vill ju inte att han är ohyffsad!
(Eller i alla fall inte att det märks att han är det.)
Vilket tycker du är bloggvärldens störtsa NO-NO?
(Förresten hittade jag nåt helt annat också, när jag bildgooglade pekfinger)
sex timmars sex?
Nä, det är inte jag som skall ha det ;)
Men jag hörde på radion förut, att de skall ha ett sånt program på onsdag.
(På P3, 14-20 tror jag det var)
Min undran är bara, vem lyssnar?
Jag menar, man kan inte ha på det på jobbet.
En barnfamilj kan inte gärna ha på det i köket.
Det är inget som står på som skvalmusik på H&M.
Vem och hur tror du kommer att lyssna?
Glasögondilemma
Det är väl bara att acceptera nu då.
Jag närmar mig ju ändå 40 med stormsteg.
Den dåliga synen har stegrats markant det senaste halvåret.
Tidigare kunde jag läsa allt utan glasögon, fast kände att det gick lättare med.
Nu... alltså... Jag ser inte att läsa. Jo, endel, men inte allt.
Så.
Jag köpte mig ett par snygga läsglasögon för ett par månader sedan.
Ett par bra, som jag kan sätta uppe på huvudet när de inte sitter på näsan.
Fast... håret blir ju inte så snyggt efter en dags jobb med glasögon på skallen!
Och jag vägrar att åka hem eller typ gå på stan med glasögonen på huvudet.
Hur skall jag då göra?
Senilsnöre? Nej tack!
Ha dem i bröstfickan funkar inte, då jag lutar mig frammåt så mycket i jobbet.
I byxfickan funkar heller inte, då skulle jag knävka dem på stört.
Hjälp mig!
Var skall jag ha dem när de inte sitter på näsan?
Tisdag
Jag hade...
...ett så bra uppslag för ett blogginlägg.
Funderade på jobbet, och var riktigt nöjd.
Frågan är bara vad det var!
Inte en susning!
Återkommer senare.
Åsa funderar
Jag har under ett bra tag, jag vet, varit hemskt dålig på att kommentera i andras bloggar.
Jag har haft mycket omkring mig, och dåligt med ork till bloggande...
Detta har resulterat både i en kraftigt nedåtpekande besökskurva, och jättefå kommentarer hos mig.
Nu har jag ändå kommit igång igen tycker jag, läser och kommenterar på för fullt.
Men det verkar tyvärr som att skadan redan är skedd.
Läsarna kommer inte tillbaka...
Eller är det så att bloggandet i sig gått ner?
Kanske folk mest läser "storbloggar", de slår ju rekord på rekord.
Jag hoppas i alla fall att det är en tillfällig svacka, att folk är lite allmänt "hösttrötta" bara!
Och ni som trots allt alltid, alltid kommenterar här... ni skall veta att det gör mig jätteglad!!
Hur har du det med besökare?
Vad tror du?
Jag brukar inte se mig själv som "medial" eller mottaglig för det övernaturliga.
Men en händelse förra veckan kanske kan få mig att tänka om.
Jag drömde om min farmor, som gick bort för flera år sedan.
Jag minns inte själva drömmen, mer än att jag såg hennes ansikte klart framför mig.
Jag vaknade, med en stark känsla av att jag måste titta på klockan...
Den visade 05:57, och jag såg att jag hade glömt att ställa den på väckning kvällen innan.
(Jag brukar ställa den på 05:45)
Väl uppe och ute i badrummet slog det mig.
Det var ju Farmor som väckte mig, och såg till att jag kom i tid till jobbet!
Eller så kan man välja att tro att det var en slump...
Vad tror du?
Åsa grubblar...
Det jag funderar på är vad det kostar.
Är det inte bättre att utbilda människor i HLR (HjärtLungRäddning)? För samma pengar borde ju väldig många kunna lära sig det!
För 100 taxibilar... det är inte så mycket. Och de kör ju inte dygnet runt heller.
Lär alla barn i skolan sig HLR kan de hålla en människa vid liv länge, tills ambulans kommer (med "hjärtstartare")
Kärlek
Helt färdig efter en jobb-fredagskväll, och en dito lördag.
Sambon har middagen klar när jag stapplar hem efter 16.
Samma goe kille slummrar en stund med mig i sängen efter maten, hållandes om mig.
Efter en go dusch sätter jag mig i soffan med laptopen, då kommer han med en öl till mig.
Han måste nog älska mig lite i alla fall...
Nere...
Får inte något gjort egentligen. Har rensat bland mina underkläder, dammat, oljat in köksbänkarna, tvättat och lagat mat... men sen tog det liksom slut. har ingen lust.
Kanske är det vädret...?
Kanske den inställda utgången med en gammal vän. (p.g.a vädret...)
Eller så är det det att sambon jobbar sista dagen i morgon. Det kanske känns jobbigare än vad jag egentligen vill erkänna. Vi "missar" ju i alla fall drygt 5000 kronor i månaden, och sen det där att han skall gå hemma... hur kommer det bli liksom? Känns som att det kan slita rätt så mycket...
Nåja, det är ju inget att gå och gräma sig över, det blir väl som det blir ändå. Inget att göra något åt liksom...
Jag får försöka pigga upp mig med ett skumbad, ett glas rosé och en bra bok.
Vad försöker du pigga upp dig med när du känner dig nere?
What I need...
Jodå, man får känna så.
Dock oklart varför jag skriver överskrifterna på engelska...?
Inkognito
Det är ju inte det att jag på något sätt inte står för vad jag skriver, för det gör jag!
Men, jag bor i en liten stad, där alla känner alla.
Jag vill inte gå på stan och fundera på om hon har läst... om han har läst.
Inte heller vill jag sitta hemma och undra om barnens pappa, eller farmor läser.
Jag fattar ju att det skulle sprida sig och att många skulle "smygläsa", utan att ge sig till känna,
och jag tror jag skulle bli helnojjig om jag inte var anonym.
Hoppas ni förstår och respekterar...
Hur känner ni som bloggar öppet? Blir inte ni nojjiga ibland?
Skrämmande!!
Jag gillar att koka kaffevatten på gamla dåliga spisplattor, för att bära hem till tältet och blanda med blaskigt snabbkaffe.
Jag gillar att knalla till kiosken och byta in droppande kylklampar.
Jag gillar att vakna upp med två tvestjärtar i sovsäcken.
Jag gillar att lyssna till tältgrannens snarkningar.
Jag gillar att duscha i ett bås för en femkrona.
Jag gillar att på kvällen sitta och småfrysa och lyssna på Karlavagnen.
Men de där förbannade Foppatofflorna som var och varannan campare har... de förlikar jag mig aldrig med!!!
***
Endel dagar är solglasögon bra att ha på sig för att skydda mot solljuset.
Andra dagar vill man bara ta dem på sig för att slippa se regnet...
