Second time around

Alltså, jag måste vara världens dåligaste bantare!

Jag börjar hela tiden, hur ofta som helst. Bara det att jag slutar ännu fortare än jag börjat.
Tror det har att göra med min uppväxt. Jag var jätteliten och tunn/mager när jag var liten. Alltså fick jag redan från barnaben lära mig att äta så mycket och fett som möjligt, det är bara bra!
Det var inte förrän efter 25 jag började gå upp lite i vikt. Och vid 30-35 satte det fart ordentligt. Inte så att jag är smällfet, men allt sätter sig som ett jävla (ursäkta) fläskberg på magen!
Nu jag testar gärna allt som kommer i min väg, GI, Viktväktarna, kaloriräknande, Nutrilett, suspekta bantningspiller... you name it. 

Nu, i dag, har jag fått nog igen. Så nu drar jag med mig dottern på tåget. Ja, viktminskningståget alltså.
Nu blir det bara lördagsgodis, nyttigare och mindre mat. Promenader och träning.
Basta!