Dag 42. Tonårsmamma
Att ha små barn är inte lätt.
...tycker man tills de blir tonåringar!
Gap, skrik och smäll i dörrar, det har väl alla hört talas om?
Lägg sen till snarkningar till 16, sura miner vid minsta lilla. Internetabonnemang som "kapas", full tvättkorg en kvart efter man har tvättat den tom, ett toadörrslås som ständigt lyser rött. Hög musik med bas som får hela lägenheten att vibrera, slut på mjölk igen? "Jag skall på LAN om 20 minuter, du måste köra mig 3 mil ut i skogen i snöstormen!!" STORA skor och stövlar i massor i hela hallen, min finkavaj borta- sen hittar jag den smutsig i tvättkorgen.
"Åh, mamma, vilken snygg scarf du köpt, kan jag få den?" Man förvandlas också till en mänsklig bankomat, där det aldrig får bli tomt på kontot, "Varför måste JAG alltid plocka ur disken?? Det är ju faktiskt hans tur!!" (Varje gång)
Nåja, den är de allt söta också. Ibland.
Den perioden var rätt kortvarig med dottern, men ACK så jobbig. :D
Jag har mitt framför mig... men jag antar att det går fort dit.
Ursäkta, men jag sitter och ler stort...
Känner igen rubbet!
Vet inte hur många LAN-resor jag gjort,
och som du säger, då spelar inte vädret någon roll..
Ändå var sonen lättare som tonåring än döttrarna!
De var en pina!
Även kavajincidenten har jag varit med om,
hade köpt en ny (svindyr)svart kavaj, spårlöst borta!
Tjejerna nekade stenhårt, INGEN hade sett påsen från fina butiken..
Kanske ett halvår senare dök kavajen upp i tvättkorgen...
Då hade jag kunnat döda!
INGEN visste var kavajen tillbringat den tiden..
Likadant med en macara, nya boots.. ja du fattar!
Jag levde singeliv (och hektiskt uteliv) när mina
tejer var tonåringar, och vi hade samma storlek på både kläder och skor ala tre..
Allt mitt var tydligen deras!
Ja, det var tider det ;-)
När jag tänker efter, när jag var 30 år tampades jag
med en 14-åring och en 12-åring..
Det var nog inte bara deras fel ;-)
Passar på att önska damen en lugn och fin kväll!
Kramar
